Mitt första band: Scallywag

Mitt första band hette Scallywag. Men namnet fick det först efter att det hade splittrats. Det gick så snabbt nämligen. Det var jag på trummor, Sibbe1 på gitarr och Tompa på bas. Vi var 16 och hade precis börjat i gymnasiet. Sibbe hade spelat mycket akustisk gitarr så han kunde ackord och sånt. Jag och Tompa var absoluta nybörjare.

Det började med att vi var en del på Änggårdsskolans fritidsgård2. Vi hade gått på den skolan i mellanstadiet. Det häftigaste som hände på fritidsgården var att vi såg vi en konsert med SJ (Stökig Julgran)3, det legendariska punkbandet från Lambohov i Linköping där vi bodde. De spelade bl.a. låten Trädgårdstorgshora och en cover på Knocking On Heavens Door (men de hade ändrat refrängen till ”Knock knocking” istället för ”Knock knock knocking” av någon anledning). Förbandet spelade också en cover på den låten vilket säger lite om Guns N’ Roses popularitet. Men det var lite förvånande att SJ körde den eftersom det inte var coolt att gilla Guns eftersom alla gjorde det. Framförallt inte okej bland punkare.

På fritidsgården fanns något som hette ”Rockverkstan” eller något liknande. Det innebar att man kunde hyra en replokal och få hjälp av en kille som kallades Klas Bas. Jag, Sibbe och Tompa var sugna på att testa så det gjorde vi. Första gången var 22/9 1995 och andra gången var 29/9. Låtarna vi försökte oss på var dessa:

The Clash – Should I Stay or Should I Go
Sator – This is my Life
Green Day – Basket Case
Guns N’ Roses – Knocking on Heaven’s Door
Sator – I Wanna Go Home
Tom Dooley

Clash-låten gick bäst, övriga kom vi nog knappt till refrängen på (Tom Dooley räknas inte, den hade vi bara för att den var simpel).

Det var grymt – äntligen spelade jag trummor i ett band! Men efter dessa testrep skulle det bli allvar. Vi skulle bestämma om vi skulle fortsätta och i så fall börja betala för oss. Jag ringde Klas Bas och fick höra att det kostade 250kr per band och termin. Det kunde vi leva med så vi åkte glatt dit för att betala. Vi träffar Klas Bas i fritidsgårdens kök. Då inträffar det oerhörda. Jag har missförstått priset. Korrekt pris är 250kr per person och termin. En tät stämning lägger sig i rummet. Det är 3 gånger vad vi räknat med, och motsvarar ungefär 2 månadspengar. Klas Bas är förvirrad, han kan inte tänka sig att han har sagt fel. Det spelar ingen roll, priset är vad det är. Paniken växer. Nicke4 som är med i rummet försöker lätta upp stämningen med ett ”Nu blev det jobbigt”. Det lyckas inte. Jag kan tänka mig att betala men jag vet att Tompa inte vill. Han var en ganska motvillig bassist från början.

Vi cyklar hemåt i djup besvikelse. Tompa säger ”Nu kan man lägga pengarna på nåt annat” – ett blasfemiskt uttalande.

Ett par år senare bildar jag mitt andra band, återigen med Sibbe på gitarr. Men det är en annan historia.